En del i Paradiset, en del i helveteselden

Av Shaykh Nabîl al-‘Awadhî

Vår Profet Mohammads (må Allâhs frid och välsignelse vara över honom) följeslagare brukade samlas för att komma ihåg döden så att de skulle få nytta av deras själar genom att öka deras gudsfruktan och genom att sträva efter att få erhålla Allâhs välbehag. Om detta var hur Sahâbah brukade göra – och deras generation var den bästa av alla generationer; de var de mest fromma och de med mest taqwâ i detta ommah – hur är det då inte med oss? Sannerligen betyder detta att vi måste sysselsätta oss med ihågkommandet av Allâh ännu mer. Efter allt så är det vi som är i mest behov av denna handling utav dyrkan mer än dem.

Låt oss börja med slutet av en mans liv, hans sista ögonblick. Han ligger på sin säng och hans familj står vid hans sida. Hans pappa kallar på en doktor. Hans fru frågar honom: ”Till vem är du på väg då du lämnar oss?” Mannens lilla dotter frågar honom: ”Varför svarar du mig inte ?”, och hans lille pojke gråter men ingen svarar honom. Detta är den stund som Allâh, Den Högste, har informerat oss om:

”Nej! När [den döde] är nära att utandas sin sista suck och de [anhöriga] frågar: ’Vem har det botemedel [som kan rädda honom]?’ och han själv tänker att avskedets stund är inne och vånda läggs till vånda.” [Sôrat al-Qiyâmah, vers 26-29]

De placerar honom på hans lakan [som han ska svepas in i – ö.a.], och hans ben läggs ihop med hans andra ben. Sedan bärs han på deras axlar och tas till det mörka stället.

Om han var en syndig överträdare kommer han utropa: ”Ve den! Vart tar ni den?”

”Då återstår [bara] den sista färden till din Herre!” [Sôrat al-Qiyâmah, vers 30]

Sedan sänks han ned i graven och jord kastas på honom tills han är täckt av den.

Om han var en syndare så säger Allâh, Den Mest Perfekte och Den Högste, om honom:

”Men [denne man] hade ingen tro och han bad inte. [När sanningen kom] förnekade han den och vände den ryggen.” [Sôrat al-Qiyâmah, vers 31-32]

Denna syndare kommer vara i sin grav helt ensam. Ingen kommer sitta med honom och ingen kommer hålla honom sällskap. Han kommer känna Eldens hetta, känna dess illaluktande stank, och han kommer torteras i den. Denna mans grav kommer pressa sig mot hans sidor så att hans revben krossas. Trots allt detta och all denna tortyr så kommer han önska att Timmen aldrig inträffar. För denna man vet att Timmen är mycket hemskare, och att han kommer ha en mycket större förlust Den Dagen.

Mannen hör ”as-Sâkhah” inifrån sin grav, och vad är ”as-Sâkhah”?
Det är det andra tjutet i basunen. Det är då som alla i gravarna kommer resa sig upp och bli återuppväckta.

Så syndarna kommer jämra sig och utropa:

”’Vem har väckt oss ur vår djupa sömn?’ [Och änglarna ska svara]: ’Detta är vad Den Nåderike har lovat – budbärarna sade Sanningen.’” [Sôrat Yâ Sîn, vers 52]

”När himlen rämnar, och stjärnorna skingras, och haven svämmar över sina bräddar, och gravarna störtas över ända – [då] skall varje själ klart inse vad den har sänt framför sig och [vad den] har skjutit upp.” [Sôrat al-Infitâr, vers 1-5]

Sedan kommer han resa sig upp och bli förd till samlingsplatsen, ”al-Mahshar”.

”Människor! Frukta er Herre! Den Yttersta Stundens omskakande händelser kommer att bli en svår [prövning]! Den Dag ni ser den komma skall varje kvinna som ammar sitt barn låta det ligga, förlamad av fasa, och varje havande kvinna i sin förskräckelse föda fram sitt foster i förtid, och människorna skall ses [ragla som] druckna, fastän de inte är druckna; nej, [det är rädslan för] Allâhs stränga straff [som driver dem från vettet].” [Sôrat al-Hadjdj, vers 1-2]

Modern kommer komma till sin son och säga: ”Åh min son! Mitt bröst var en behållare för dig, mitt sköte var en behållare för dig. Åh min son! Jag söker från dig en hasanah (god gärning) som jag kan komma närmare Allâh med. Min son! Var inte girig gentemot mig.” I denna värld skulle denna son ha offrat sitt liv, om inte flera liv, endast för att glädja sin moder, men hur ska han behandla henne nu? Hans svar på hennes vädjan kommer vara: ”Försvinn från mig! Lämna mig! Jag behöver dem goda gärningarna mer än dig!”

”När [Uppståndelsens Dag] bryter in [med ett mäktigt dån], kommer människan att undvika sin broder, och sin moder, och sin fader, och sin hustru, och sina barn, ja, var och en av dem skall ha nog av sina egna bekymmer.” [Sôrat al-’Abasa, vers 33-37]

Mänskligheten kommer vänta på denna samlingsplats i 50 000 år, och efter det kommer Allâh, Den Mest Perfekte och Den Högste, döma dem. Så Han kommer utropa till syndaren och säga till honom: ”Åh du-och-du! Lät Jag dig inte dricka av det kalla vattnet? Skänkte Jag inte dig en kropp med hälsa? Skänkte Jag dig inte många gåvor? Vad har du gjort med allt det som Jag försåg dig med?”

Så mannen kommer svara: ”Åh min Herre! Jag har inte gjort någonting [med allt det som jag fick].”

Så han ljuger inför sin Herre under Denna Dag! Allâh kommer då säga: ”Det finns vittnen!” Så änglarna kommer komma och bära vittnesmål om att denna syndare inte bad då tiden för bön inföll, han drack, han begick otukt, han ljög, han svor och han förolämpade. Han vände sig bort från Tron och var stolt och högmodig.

Så syndaren kommer säga till sin Herre: ”Jag godkänner inget vittne förutom en som jag själv utser.” Hans Herre kommer svara honom: ”Och har du det?”

”Den Dagen skall vi försegla deras läppar, men deras händer skall tala till Oss och deras fötter skall vittna om deras handlingar.” [Sôrat Yâ Sîn, vers 65]

Så han kommer vända sig till sitt skinn och säga: ”Det var bara för dig som jag argumenterade för.”

”Nej [tag er i akt]! När jordskorpan smulas sönder i stöt efter stöt, och din Herre visar Sig med änglarna i slutna led, och helvetet görs [synligt], Den Dagen skall människan minnas [Våra varningar] – men vad hjälper det henne då att hon minns? [Då] kommer hon att säga: ’Om jag ändå hade tänkt på [att med goda handlingar] förbereda mig för mitt liv [i evigheten]!’”[Sôrat al-Fadjr, vers 21-24]

Denna man kommer minnas. Denna syndare kommer minnas när han hörde kallelsen för bön och att han inte besvarade den. Han kommer minnas när han vaknade och solen redan hade gått upp och att han ännu inte hade bett al-Fadjr. Denna man kommer minnas när han kränkte den-och-den, då han baktalade den-och-den, då han tjänade förmögenhet på ett otillåtet sätt, då han slog den-och-den och då han dödade den-och-den. Denna syndare kommer minnas varje synd som han gjorde då han inte lydde Allâh.

Men Den Dagen kommer hans samvetskval och ånger inte vara värt någonting.

Allâh kommer att säga:

”Då [skall befallningen ges:] ’Grip honom och slå honom i en krage av järn och låt helvetets lågor sveda honom. Kedja därefter ihop honom [med andra syndare] i en kedja vars längd är sjuttio alnar; han ville nämligen inte tro på Allâhs Höga Majestät…’” [Sôrat al-Hâqqah, vers 30-33]

Änglarna kommer då dra honom på hans ansikte in i Elden.

När han inträder kommer han se att sina vänner som han hade här i det jordiska livet redan är där.

”…Varje gång en skara går in [i Elden] förbannar de den föregående…” [Sôrat al-A’râf, vers 38]

Så han hälsas med förbannelser och han ges en uslig boning där han ska vistas. Elden omfattar honom från alla håll, och den steker och bränner hans skinn fullständigt.

”…i den takt som deras hud förbränns, skall Vi ersätta den med ny hud, så att de får pröva straffet helt och fullt.” [Sôrat an-Nisâ´, vers 56]

Deras mat i Elden kommer att vara ad-Darî´ (en taggig växt).

”…och deras enda föda skall vara en torr, törnig buske, som varken ger näring eller stillar hungern.” [Sôrat al-Ghâshiyah, vers 6-7]

När de äter den så kvävs dem p.g.a. dess taggar. När de kvävs kommer de be om att få bli räddade med hjälp av vatten. De kommer ges väldigt kokande vatten som kommer steka deras ansikten när de dricker det. När de dricker från vattnet så förstörs deras inälvor p.g.a. hettan och detta orsakar dem ökad smärta.

De äter från az-Zaqqôm (en bitter frukt).

”Det träd vars frukt är död, skall låta den hårdnackade förnekaren smaka sin frukt; och den skall sjuda som smält koppar i hans inälvor, sjuda som skållhett vatten. [Och ett rop skall höjas:] ’Grip honom och släng honom rakt in i lågornas mitt! Häll sedan kokhett vatten över hans huvud som en [ytterligare] plåga. Pröva på [detta straff], du som [på jorden] var den mäktige, den förnäme!’” [Sôrat ad-Dokhân, vers 43-49]

P.g.a. denna intensiva smärta, lidande och vånda som de utsätts för kallar de på helvetets väktare.

”De kommer ropa till [helvetets väktare]: ’Du som härskar [över oss]! Be till din Herre att Han dömer oss till förintelse!’ Men hans svar blir: ’[Nej,] här skall ni förbli!’” [Sôrat az-Zokhrof, vers 77]

Efter allt detta har de en sista chans och de ropar då till sin Herre: ”Åh vår Herre! Vi var sannerligen vilseledda! Sänd oss tillbaka till jordelivet så att vi kan utföra gott istället för det som vi brukade göra!”

Allâh kommer att svara dem: ”Ruttna där ni är och tala inte till Mig.” Efter detta så kommer de inte tala och inte heller kommer de yttra något.

Sedan kallas de [av någon] långt bortifrån: ”Åh Eldens invånare! Vet ni vad detta är?” Så de svarar: ”Ja, detta är döden i form av en bock.” Sedan slaktas döden på ett ställe mellan al-Djannah (Paradiset) och an-Nâr (Elden). Då sägs det till invånarna av Elden: ”Nu återstår evigt liv utan död.”

Vad gäller den andra gruppen, de som underkastade sig sin Herre i Detta Liv, ja, låt oss ytligt beskriva deras lott:

Då han placeras i sin grav utvidgas den och görs rymlig för honom. Han känner lukten av den söta doften av al-Djannah och får känna på en del av dess behaglighet. Han sover i sin grav likt en brud på hennes bröllopsnatt som ingen väcker förutom hennes älskade. Då utropet kommer förs han till samlingsplatsen och han väntar där i 50 000 år. Denna tid kommer att passera så [snabbt] som tiden mellan adh-Dhohr och al-’Asr. Sedan kommer alltings Herre för att utföra domen, så Han kallar på Sin tjänare [med orden]: ”Åh Min tjänare! Kommer du ihåg den-och-den synden? Kommer du ihåg den-och-den synden?” Så tjänaren svarar: ”Min Herre! Jag har förgåtts!” Så Allâh svarar honom: ”Jag gömde den för dig i jordelivet, och Jag förlåter dig för den idag!”

Denna goda man tar emot sin bok med sin högra hand. P.g.a. denna glädje springer han till människorna och utropar:

”Och den som får ta emot sin bok med höger hand skall ropa: ’Kom! Läs [vad som står] i min bok! Jag visste att jag [en dag] skulle kallas att avlägga räkenskap!’ Han skall leva, salig…” [Sôrat al-Hâqqah, vers 19-21]

Sedan kommer han samlas med en grupp av al-Djannah.

Paradiset har åtta portar, och mellan varje port är avståndet lika långt som en sträcka som skulle ta 40 år att resa. Det kommer En Dag då portarna fylls med människor. När Allâhs tjänare träder in i al-Djannah hälsas han med salâm (frid). Framför sig ser han fyra floder:

”…[en lustgård] där bäckar flyter med vatten som alltid förblir friskt, och floder av mjölk med ofördärvad smak, och floder av det ljuvligaste vin, och floder av renaste honung…” [Sôrat Mohammad, vers 15]

Där han har ett hus och han känner till huset så som han kände till sitt hus i Detta Liv. Hans hus är gjort av byggmaterial av guld och silver. I det finns hans fruar från al-Hôr al-’În.

”Och [deras sällskap] är mörkögda, oskuldsfulla unga kvinnor, [sköna] som pärlor i [ostronets] skyddade skal. [Sådan är] belöningen för deras handlingar!” [Sôrat al-Wâqi’ah, vers 22-24]

”Och deras hustrur [skall vara hos dem], upphöjda [till en ny värdighet]. Vi skall nämligen låta dem uppstå i en ny skapelse och skapa dem som jungfrur, kärleksfulla, evigt unga liksom [alla de som hör till den högra sidan.” [Sôrat al-Wâqi’ah, vers 34-38]

Varje gång de har intimt umgänge med sina män återgår de till att bli jungfrur.

Utanför detta hus har han ett tält, och i det har han hustrur. När han går till en av dem, ser inte de andra honom.

I al-Djannah har den rättfärdiga tjänaren allt det han känner för, önskar och vill ha. Han upplever varken extrem hetta eller bitter kyla:

”I denna [lustgård] skall de vila på divaner, stödda [på mjuka kuddar], och där skall de varken utsättas för solens [hetta] eller för köld.” [Sôrat al-Insân, vers 13]

Det finns inget träd i al-Djannah vars stam inte är gjort av guld. När han vill ha frukt behöver han inte resa sig upp från sin plats, eftersom den kommer komma ned till honom:

”…skuggorna skall luta sig över dem och [fruktträden] tjänstvilligt bjuda ut sin frukt.” [Sôrat al-Insân, vers 14]

”Och de skall betjänas av evigt unga gossar, som du skulle kunna tro vara kringströdda pärlor.” [Sôrat al-Insân, vers 19]

Så där lever han, i frid och i lättsamhet. Ingen smärta, dålig känsla eller löst prat. Liv utan död, evigt utan slut.

Detta är inte historier som vi endast talar om för att underhålla oss själva eller skrämma varandra, istället är det faktiskt det öde som väntar dem som underkastar sig Allâh och för dem som inte underkastar sig Honom.

Allâh kallar Sina tjänare till ånger flera gånger per dag, så ta vara på dessa möjligheter. Ånger har endast tre villkor:

1- Att du är uppriktig gentemot Allâh.
2- Att du lämnar synden.
3- Och att du gör ett stabilt beslut att du aldrig ska återgå till synden igen.

Så bli folket av Det Nästkommande Livet och inte folket av Detta Liv;
en del i Paradiset och en del i helveteselden…